fördom
Jag hävdar det bestämdaste att fördomar inte bör betraktas med en negativklang, då detta egentligen är en sund bevarelsedrift.
Fördomar hjälper oss att anpassa oss och förbereda oss på det som är troligast.
Men vi måste vara medvetna och anpassa oss när det inte är som man trodde.
En fördom är inte huggen i sten, visdom är inte det heller.
Fördomar hjälper oss att anpassa oss och förbereda oss på det som är troligast.
Men vi måste vara medvetna och anpassa oss när det inte är som man trodde.
En fördom är inte huggen i sten, visdom är inte det heller.
en morgon
Näsan är precis ovanför vattenlinjen, varje gång jag ler sväljer jag vatten.
Jag letar efter botten med tårna men bottnar inte, inte än.
Skulle använda armarna om jag inte bakbundit dem, skulle mycket om jag kunde.
Skulle inget alls om jag inte var tvungen.
Kanske kommer jag upp snart.
Kanske är det så här det kommer va.
Jag letar efter botten med tårna men bottnar inte, inte än.
Skulle använda armarna om jag inte bakbundit dem, skulle mycket om jag kunde.
Skulle inget alls om jag inte var tvungen.
Kanske kommer jag upp snart.
Kanske är det så här det kommer va.
drömmar
Jag är så trött på drömmar
Jag har snart drömt bort ett liv mot ett annat.
Jag drömmer bort en födelsedag i taget och alla steg som ska följa dom.
Drömmar jag inte står mer än i skuggan av, men som jag tror håller mig vid livet.
Jag drömmer bort det jag har, det är dags att sluta drömma eller ta ett av kliven.
Att drömma kan komma att kosta mig hela livet.
Men vart jag än går sliter vardagen mig i stycken.
Jag har snart drömt bort ett liv mot ett annat.
Jag drömmer bort en födelsedag i taget och alla steg som ska följa dom.
Drömmar jag inte står mer än i skuggan av, men som jag tror håller mig vid livet.
Jag drömmer bort det jag har, det är dags att sluta drömma eller ta ett av kliven.
Att drömma kan komma att kosta mig hela livet.
Men vart jag än går sliter vardagen mig i stycken.
förortsbarn
Jag tror på förortsbarn.
Jag tror på han som lär sig verkligheten före dimman som omger den.
Jag tror på han som blir utsatt av skriken som jagar mellan gatlampornas vita sken.
Jag tror på barn som växer upp mitt i sprickan långt från murarna och lär sig rytmen av djugelns vrål.
Med den starten kan inte verkligheten plåga mycket mer än en förkylning.
Vill bli far till ett förortsbarn, men nu vill jag lära mig ett liv på landet.
Jag tror på han som lär sig verkligheten före dimman som omger den.
Jag tror på han som blir utsatt av skriken som jagar mellan gatlampornas vita sken.
Jag tror på barn som växer upp mitt i sprickan långt från murarna och lär sig rytmen av djugelns vrål.
Med den starten kan inte verkligheten plåga mycket mer än en förkylning.
Vill bli far till ett förortsbarn, men nu vill jag lära mig ett liv på landet.
sömnlös
Jag ligger ofta vaken utan synbart skäl, som om jag bara väntar.
Tiden tickar mot mitt nästa mål och jag lyssnar tålmodigt.
Jag väntar, för i min nakenhet kan jag endast vara åskådare.
Jag känner efter om jag har någonting som väntar på mig, som har något att tala om som jag inte lyssnat till än.
Jag tror att det finns en mening med varje natt när man inte kan somna, om vi bara lyssnar.
Tiden tickar mot mitt nästa mål och jag lyssnar tålmodigt.
Jag väntar, för i min nakenhet kan jag endast vara åskådare.
Jag känner efter om jag har någonting som väntar på mig, som har något att tala om som jag inte lyssnat till än.
Jag tror att det finns en mening med varje natt när man inte kan somna, om vi bara lyssnar.
rigid
Jag kommer fram till en plats jag känner igen, en plats där jag möter mig själv.
En plats jag går förbi och ser hur jag står kvar som om jag alltid kommer stå där.
Jag tittar men i min förvåning antyder jag inte att stanna.
Jag finns i tusen.
Det finns inga givna val, det som passerar, passerar.
Jag är bara åskådare av det jag redan gjort.
En plats jag går förbi och ser hur jag står kvar som om jag alltid kommer stå där.
Jag tittar men i min förvåning antyder jag inte att stanna.
Jag finns i tusen.
Det finns inga givna val, det som passerar, passerar.
Jag är bara åskådare av det jag redan gjort.
box
Du sopar undan spår men dom är inte bara dina.
Sakta blir du en främling i din egen familj.
Dörrens knarrande är en ostoppad signal att verkligheten är på väg över tröskeln.
Taket är precis så högt som det brukar och alldeles för lågt för att kunna sväva iväg.
Väggarna rör sig inte men dom vittnar om att du är instängd.
Välj ett par verktyg om du kan, du får gärna hjälpa till att riva detta.
Sakta blir du en främling i din egen familj.
Dörrens knarrande är en ostoppad signal att verkligheten är på väg över tröskeln.
Taket är precis så högt som det brukar och alldeles för lågt för att kunna sväva iväg.
Väggarna rör sig inte men dom vittnar om att du är instängd.
Välj ett par verktyg om du kan, du får gärna hjälpa till att riva detta.
femton år senare
Drömmer med ögonen lika stängda idag som för femton år sen.
Lever lika distanserad och tittar lika nyfiket på dom "dära".
Oförmögen att ge upp, men kanske endast för att han inte vet vad han måste avsluta.
Drömmer med ögonen lika stängda idag men solen lyser lite mera.
Lever lika distanserad och tittar lika nyfiket på dom "dära".
Oförmögen att ge upp, men kanske endast för att han inte vet vad han måste avsluta.
Drömmer med ögonen lika stängda idag men solen lyser lite mera.
växt
Växte upp smart men rastlös,
Växte upp.
Hittade placebo, hittade drömmarna.
Förlorade i ett genidrag,
längtade tillbaka.
Växte i,
Växte ur några drömmar och växte i, vardag.
Kom,
Kom tillbaka till något smart men rastlöst.
Återfinner en plats med en stol att vänta på.
Sitter på placebo,
Växer ifrån.
Växte upp.
Hittade placebo, hittade drömmarna.
Förlorade i ett genidrag,
längtade tillbaka.
Växte i,
Växte ur några drömmar och växte i, vardag.
Kom,
Kom tillbaka till något smart men rastlöst.
Återfinner en plats med en stol att vänta på.
Sitter på placebo,
Växer ifrån.
