wilmarsgard

Jag tror på förortsbarn.
Jag tror på han som lär sig verkligheten före dimman som omger den. 
Jag tror på han som blir utsatt av skriken som jagar mellan gatlampornas vita sken. 
Jag tror på barn som växer upp mitt i sprickan långt från murarna och lär sig rytmen av djugelns vrål. 
Med den starten kan inte verkligheten plåga mycket mer än en förkylning. 
Vill bli far till ett förortsbarn, men nu vill jag lära mig ett liv på landet.