viskar ut

När orden tar slut ger du mig snabbt en mening. 
Om jag inte säger att jag lever på jobbet så säger jag att jag gömmer mig för det. 
Något är det iaf som jag inte vet hur man stavar. 
Den enda som lyssnade då var meningen som jag skrev ner och den blev många fler och den du läser. 
Jag skyller på lösningen som inte fanns. 
Jag är klister för dina kommentarer. 
Är nog inte bra på det här med distans. 
Fötterna väljer att gå tillbaka och orden fastnar lite mer nu. 
Jag rör om bland känslor och låter dom komma fram. 
När ingen ser, när inte hör. 
Den enda som lyssnade då var meningen som jag skrev ner och den blev många fler och den du läser. 

Kommentarer
Postat av: Jenny

Tumme upp :)

2010-09-13 @ 19:20:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0