försöker lova

Spara det till en regnig dag, spara mig till den där dagen. Hämta mig när kanonerna smällt och du stannat av vikten. Jag står fortfarande i kylan utanför där du lever i värmen. Jag står fortfarande på en hållplats och väntar, jag väntar med ett fruset leende. När du behöver det ska jag tina sakta, jag har min ryggsäck som inte är tillräckligt tung än. Du kan försöka sudda bort mitt leende, men det e lönlöst. Du kan välja att springa från eller till. Det finns slag från mitt hjärta, som bankar in i dig, det finns slag från ditt hjärta, som slår rakt in i mig. Om stegen är tunga av livet du lär, finns det vikter på axlarna som inte behöver vara där. Jag lyfter dig, om jag kan, om jag kan, om jag kan. /Mikael Wilmarsgård

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0