din genväg
Jag lånade dig mitt ansikte och nu är det ingen som låter mig
passera, jag står bakom stängda broar. Du slirar på en gammal grogg
när du föreläser dig upp på tårna. Du som spårar dig fram genom
val du försätter andra i. Du spårade ut, kom inte hit igen.
/Mikael Wilmarsgård
Kommentarer
Trackback
